Paula Liukkonen är ekonomie doktor och docent i företagsekonomi från Stockholms universitet och docent i miljöekonomi på Tammerfors tekniska universitet. Forskningen omfattar ekonomi, personal- och arbetsmiljöfrågor samt i hur hälsofrågor kan integreras med företagets styrnings- och uppföljningsrutiner. Mätmetoderna för värderedovisning och personalutköp, tidsanvändning, bemanningsanalyser och analys av arbetskraftskostnader vid närvaro och frånvaro är färdigutvecklade för användning. Metoderna beskrivs på min webbplats. Där finns också flera exempel på tillämpningar av dessa, samt redovisningsmallar på svenska, finska, engelska och ryska. Ett enhetligt redovisningsspråk håller på att växa fram. Det i sin tur gör att möjligheterna att påverka blir större; ett enhetligt språk gör det lättare att förklara vikten av att ta vara på människors skaparkraft och ge alla växtmöjligheter i arbetet.
| Till läsaren och besökaren på min webbplats |
På webbplatsen presenterar jag böcker, texter och verktyg för mätning och analys av verksamheters förmåga att skapa värde för sina intressenter. Det är värdeskapandet som bildar en sammanhållande tanke i det jag har arbetat med under de senaste åren. Hur helheten har vuxit och tagit form i det jag och mina kollegor kallar värderedovisning framgår av böcker och rapporter jag skrivit. Första texten publicerades på 1980-talet då jag disputerade i ämnet företagsekonomi. I avhandlingen studerade jag effektivitet; begreppet följde med och har alltid funnits med i mina texter sedan första vetenskapliga mötet.
I dag förstår jag att effektivitet i en verksamhet är något
mycket mer än det vi talade om för trettio år sedan. Jag ser
värdet, värderingar och verksamheters värdegrund som viktiga
bärare av kriterier för effektivitet. Ytterst handlar effektiviteten
om människans vilja att använda sin skaparkraft och utveckla den så
att förmågan och arbete blomstrar. För det behövs allt
från att ha självkännedom om egna värden till att vara
medveten om sina handlingars konsekvenser. Detsamma gäller för verksamheter
och deras värdearbete. Vad är det för något vi skapar med
allt tal om värden och värdighet? Jag vill förstå frågan,
så att vi verkligen gör det vi säger till andra att vi vill
göra. Att veta, få insikter om det som ska göras och också
göra det som behövs – det är effektivt och värdigt.
Paula Liukkonen kommunicerar
– Jag uppdaterar webbplatsen när jag har något nytt att komma med, allt från böcker, rapporter, pågående forskning eller inlägg i dagens debatt.
– Jag har inte Facebook eller Twitter och samlar inte vänner på Linkedin.
– I stället föreläser jag och skriver och svarar på frågor. På gammaldags vis föredrar jag alltså att vara tillgänglig på telefon/mejl.
Välkommen att höra av dig!
| Asbestdöden – sveket mot arbetarna |
Statistik om dödsorsakerna mesoteliom och asbestfiber
I följande statistiksammanställningar redovisas antalet i fysiska personer och inte med måttet antalet insjuknade i relation till antalet personer i arbetskraften eller i relation till hela befolkningen.
DÖDSORSAK MESOTELIOM OCH ASBESTFIBER 2004–2018
Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik 2004–2018
I
Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik redovisas den underliggande dödsorsaken, kodad enligt den internationella versionen av sjukdomsklassifikationen ICD-10. I sjukdomsgruppen maligna tumörer i mesotelial (kroppshåletäckande) vävnad och mjukvävnad ingår mesoteliom under kod C45. Statistiken omfattar endast dödstal där personen var folkbokförd i Sverige vid tiden för dödsfallet.
Statistik om nyupptäckta cancerfall mesoteliom 1993–2017
Statistiken för 2018 publiceras i början av 2020.
Vad har jag gjort i Estland?
I Estland tog jag tag i det som jag har planerat flera år att få ordning på; min estniska konstsamling från år 1975 till 2016. Nu är jag klar med min första konstbok Vallmor och vinternätter – mina estniska tavlor berättar om sin historia. Hela året gick åt att i Estland hitta konstnärerna för att få deras godkännande för publicering av bilder på deras konstverk i min bok. Så är reglerna, trots att jag äger tavlan får jag inte publicera en bild av konstverket utan konstnärens tillstånd. Jag har haft kontakt med alla konstnärer eller deras företrädare och mött fantastiska personer, lyssnat på berättelser om människoöden och mött en stark framtidstro på konstens magiska krafter i en resa som har sträckt sig från Västerhavet (Östersjön kallas så i Estland) till fånglägren i Sibirien och med flyktingar till Amerika.
Följ mig på en estnisk konstutställning. Alla 102 konstverk har en egen historia att berätta.
De första berättelserna, läs PDF här
Beställ boken
|
|
Vallmor och vinternätter
mina estniska tavlor berättar sin historia
Paula Liukkonen
Målning "Landskap" av Peter Kaasik 1991 |
På spåret i Tallinn – berättelser för den som vill se och höra mer
Det här är en annorlunda personlig resebok om Tallinn, om dess kultur och om intressanta platser att besöka. Resan med spårvagn nummer ett, Ettan, börjar i vackra och välupprustade Kadriorg och slutar i havsuddens överdådliga grönska i sommarblå Kopli.
 |
|
Jag vill också berätta om mina personliga möten med människor och om de tankar spårvagnsresorna väcker. En gammal sanning säger att man kryper till ny kunskap, man flyger inte dit. Just så är färden i en spårvagn! Vagnen kryper fram med resenärerna och deras tankar, iakttagelser och tillfällen att samtala med sig själva. Påminner de händelser du bevittnar om ditt eget liv och om dina val? Jag tror det var just det som filosoferna menade med att resandet får oss att växa.
Beställ boken |
---
S/S Svea Jarl på Skeppsbron 1968
Svea Jarl är det stora fartyget i mitten på kajen. Bilden är hämtad från Krister Lummes webbplats. Han arbetade på båten som lättmatros och berättade för mig att det inte alltid var kaptenen eller styrmannen som styrde fartyget utan det gjordes också av en lättmatros under dennes yrkesutbildning. Lumme var 18 år när han började på Svea Jarl. Han berättade hur stort det kändes första gången att hålla i rodret och styra ett fartyg. Kanske var det just han som stod vid rodret någonstans på Östersjön när vi flyttade till Sverige. Framme i Stockholm hjälpte fartygets matroser resenärerna i land. Finländare som sökte arbete i Stockholm hade inte mycket med sig. Ofta bara en kappsäck eller en ryggsäck, berättade Krister Lumme när jag intervjuade honom om tiden på Svea Jarl.
| Se och räkna på arbetsmiljön |
Det är många som har frågat efter snabb information om hur man räknar på sjukfrånvaro och personalomsättning samt hur man tidigt uppmärksammar rehabiliteringsbehoven.
I filmen ”Att se och räkna på arbetsmiljön” från år 1991 ges en 25 minuters föreläsning och utbildning i mätmetodernas användning. Grundmodellen för sjukfrånvarokalkylen är densamma men gränserna i sjukförsäkringen har ändrats vad gäller den första frånvaroperioden. I stället för tre dagars första sjukfrånvaroperiod räknas i dag första dagen, karensdagen, för sig och nästa period efter det blir från dag 2 till 14:e kalenderdagen.
Filmen är producerad av Rolf Nyqvist, för räknemetoder och utbildningsprogram svarar ekonomie doktor Paula Liukkonen och Ulf Wickbom föreläser.
AJANKOHTAISTA - senaste nytt på finska
Tuottavuus ja ihmisyys hoitotyössä
Paula Liukkonen, KTT, dosentti
Tämä luku tulisi aloittaa esimerkeillä, jotka kertovat yksityisten ja kunnallisten vanhustenhoitotoimijoiden liiketaloudellisista tunnusluvuista ja katsauksella organisaatioiden suorituskyvystä. Tämän työn hallitsevat parhaiten alan ammattilaiset työpaikoillaan, ja jätänkin asian heidän osaaviin käsiinsä. Nykyiset ongelmat vaativat niin Suomessa kuin sen naapurimaissakin osaamista, jonka parhaita asiantuntijoita ovat hoitotyön asiakkaat omaisineen. Puhutaan hoitotyön laadusta ja vaikuttavuudesta. Asiakkaan, potilaan, sairaan ihmisen ja hänen omaistensa ääntä on kuultava. Siksi lähestyn asiaa palvelun laadun näkökulmasta, siitä, missä elämän luominen on hoitopalvelun tärkein tavoite. Tuottavuutta ei mitata hoitotyössä työsuorituksen jalostusarvolla, joka jaetaan työvoimakuluilla, vaan on puhuttava työn vaikuttavuudesta. Kun hoidon tavoitteena on elämän luominen, tavoitteena on seurata, kuinka palvelu- ja hoitotyön suoritusten laatu, määrä, ihmisyys ja oikea-aikaisuus toteutuvat.
