Hälsobokslut ger en samlad bild

Är sjukfrånvaron hög på din arbetsplats? Hur är det med arbetsmiljön? Och organisationens konkurrenskraft? Med hjälp av hälsobokslut kan man få en samlad bild av sjukfrånvaron, arbetsmiljön och konkurrenskraften i en organisation. Att uppnå ökad förståelse om arbetsmiljön och om hälsan i arbetet, är egentligen hälsobokslutsarbetets kärna och inte enbart siffrorna. Siffrorna, mätningarna, måtten och talen är viktiga som informationsbärare, som medel att utveckla förståelsen.

Läror om personal-, arbetsmiljö- och hälsoredovisning har ofta visat sig ha en slagsida på mätning av enbart det som uppfattas som problematiskt för tillfället. I hälsobokslutet är det sjukfrånvaron som har fått övertag i stället för mätning av hälsan och dess utveckling för såväl individen som organisationen. Det beror delvis på bristen på bra operativa mått på hälsa i arbetet.

Begreppet arbetsförmåga

Begreppet arbetsförmåga används i andra nordiska och också i ett antal europeiska länder för att beteckna hälsan i arbetet.

Professor Juhani Ilmarinen på finska Työterveyslaitos (Arbetshälsoinstitutet/ www.ttl.fi, webbplatsen finns på svenska) har i sin forskning beskrivit begreppet arbetsförmåga.

Jag har använt hans operationalisering av begreppet arbetsförmåga och till det infogat företagsekonomiska mätområden. Mätningar av arbetsförmågan har jag dock inte kunnat finna i svenska organisationer, och därför saknas dessa uppgifter i de hälsobokslut jag genomfört i Sverige.

I finska hälsobokslut, som jag har handlett, finns mätningar av arbetsförmågan med. De är mycket viktiga för att beskriva hälsan i arbetet. Den som är intresserad av att mäta arbetsförmågan finner en länk till de finska mätinstrumenten på www.ttl.fi, under rubriken ”För ett sunt arbetsliv”.

Läs mer om begreppet arbetsförmåga i Juhani Ilmarinens”Assessment and Promotion of Work Ability, Health and Well-Being of Ageing Workers” (2005).

Frågor att ställa innan man gör ett hälsobokslut

Vet du hur personalens hälsa och arbetsförmåga utvecklas på din arbetsplats? Har dina medarbetare den arbetsförmåga som gör organisationen utvecklingsbar och konkurrenskraftig?

Går det att samla in alla spridda uppgifter om de anställdas hälsa och om arbetsmiljön? Är det viktigt att dessa uppgifter presenteras i samband med löpande verksamhetsuppföljning eller vid verksamhetsplanering och budgetering?

Hur är bemanningen av arbetet? Räcker kompetensen och engagemanget för en ständigt pågående förnyelse och utveckling?

Finns det tid för att utveckla arbetet och engagemang att delta i en sådan utveckling?

Vad är orsaken till kvalitetsbristkostnader? Hur stor andel av dessa påverkas av arbetsförhållandena och av sättet att arbeta med hälsofrågorna? Hur stor andel av vinsten utgör de kvalitetsbristkostnader som har sin orsak i dålig hälsa eller i arbetsmiljöbrister?

Är andelen arbetad tid konkurrenskraftig jämfört med andra motsvarande organisationers tidsanvändning?

Har du kontroll över ersatt sjukfrånvaro, sjuknärvaro och dold sjukfrånvaro?

Känner du till orsakerna till sjukfrånvaromönstret på din arbetsplats?

Finns det ett samband mellan nöjda kunder och nöjda medarbetare i din verksamhet?