Hälsobokslut ger en samlad bild |
Är sjukfrånvaron hög på din arbetsplats? Hur är det
med arbetsmiljön? Och organisationens konkurrenskraft? Med hjälp av
hälsobokslut kan man få en samlad bild av sjukfrånvaron, arbetsmiljön
och konkurrenskraften i en organisation. Att uppnå ökad förståelse
om arbetsmiljön och om hälsan i arbetet, är egentligen hälsobokslutsarbetets
kärna och inte enbart siffrorna. Siffrorna, mätningarna, måtten
och talen är viktiga som informationsbärare, som medel att utveckla
förståelsen.
Läror om personal-, arbetsmiljö- och hälsoredovisning har ofta
visat sig ha en slagsida på mätning av enbart det som uppfattas som
problematiskt för tillfället. I hälsobokslutet är det sjukfrånvaron
som har fått övertag i stället för mätning av hälsan
och dess utveckling för såväl individen som organisationen.
Det beror delvis på bristen på bra operativa mått på
hälsa i arbetet.
Begreppet
arbetsförmåga används i andra nordiska och
också i ett antal europeiska länder för att beteckna hälsan
i arbetet.
Professor Juhani Ilmarinen på finska Työterveyslaitos (Arbetshälsoinstitutet/
www.ttl.fi,
webbplatsen finns på svenska) har i sin forskning beskrivit begreppet
arbetsförmåga.
Jag har använt hans operationalisering av begreppet arbetsförmåga
och till det infogat företagsekonomiska mätområden. Mätningar
av arbetsförmågan har jag dock inte kunnat finna i svenska organisationer,
och därför saknas dessa uppgifter i de hälsobokslut jag genomfört
i Sverige.
I finska hälsobokslut, som jag har handlett, finns mätningar av arbetsförmågan
med. De är mycket viktiga för att beskriva hälsan i arbetet.
Den som är intresserad av att mäta arbetsförmågan finner
en länk till de finska mätinstrumenten på
www.ttl.fi,
under rubriken ”För ett sunt arbetsliv”.
Läs mer om begreppet arbetsförmåga i Juhani Ilmarinens”Assessment
and Promotion of Work Ability, Health and Well-Being of Ageing Workers”
(2005).
Frågor att ställa innan
man gör ett hälsobokslut |
Vet du hur personalens hälsa och arbetsförmåga utvecklas på
din arbetsplats? Har dina medarbetare den arbetsförmåga som gör
organisationen utvecklingsbar och konkurrenskraftig?
Går det att samla in alla spridda uppgifter om de anställdas hälsa
och om arbetsmiljön? Är det viktigt att dessa uppgifter presenteras
i samband med löpande verksamhetsuppföljning eller vid verksamhetsplanering
och budgetering?
Hur är bemanningen av arbetet? Räcker kompetensen och engagemanget
för en ständigt pågående förnyelse och utveckling?
Finns det tid för att utveckla arbetet och engagemang att delta i en sådan
utveckling?
Vad är orsaken till kvalitetsbristkostnader? Hur stor andel av dessa påverkas
av arbetsförhållandena och av sättet att arbeta med hälsofrågorna?
Hur stor andel av vinsten utgör de kvalitetsbristkostnader som har sin
orsak i dålig hälsa eller i arbetsmiljöbrister?
Är andelen arbetad tid konkurrenskraftig jämfört med andra motsvarande
organisationers tidsanvändning?
Har du kontroll över ersatt sjukfrånvaro, sjuknärvaro och dold
sjukfrånvaro?
Känner du till orsakerna till sjukfrånvaromönstret på
din arbetsplats?
Finns det ett samband mellan nöjda kunder och nöjda medarbetare i
din verksamhet?